Inte helt okomplicerat att blogga om barn.

IMG_1416Bebisbajs, treårstrots och detaljerade beskrivningar av barnets utveckling. Bilder på sovande, arga och ledsna barn. Så kan en helt vanlig tur genom Instagram, bloggar och Facebook se ut.

Jag tillhör den första generationen mammor i sociala medier och har reflekterat mycket kring att blogga om barn sedan jag startade min första blogg för 12 år sedan. För vem vet vad barnen kommer att tycka om blogginläggen som känns harmlösa när de blir större? Jag hade ett jättebra samtal om det här med en av våra söner på väg hem från en träning ikväll. Vad tycker barn egentligen om att det finns spår av deras barndom på nätet? En viss stolthet, men det kan också kännas pinsamt ”så låt helst bli.”

Idag tar det mig inte ens en sekund att avgöra vad jag vill dela med mig av och inte. Jag tror att det hänger ihop med hur länge jag har bloggat. I början var jag frikostig, och den som har följt mig länge minns kanske den söta bloggstjärnan Sockertoppen? Numera håller jag mig inom mitt eget ”regelverk” när jag bloggar om att vara morsa. Det handlar om vinklade texter om mitt föräldraskap och inte barnens utveckling, harmlösa barnanekdoter någon gång då och då, alltid smeknamn och inga ansiktsbilder. Jag är också väldigt restriktiv med att lägga ut bilder på barnen utan en förälder bredvid. Det kanske är ett sätt att rättfärdiga mitt avtryck på nätet, men det känns bra och funkar för mig.

För klart tusan man vill blogga om sina sötnosar, men för att slippa göra någon besviken ska man nog reflektera kring hur man bloggar om sina barn och hur mycket information man kan lämna ut om individer som själva inte valt att exponera sig på Internet. Ta gärna diskussionen med dom lite större barnen också. Hur tänker dom? Så spännande!

4 thoughts on “Inte helt okomplicerat att blogga om barn.

  1. Jag känner att jag är i ett vägskäl nu när min har fyllt 7 (går i förskoleklass), han börjar helt klart bli stor. Han vill inte längre vara med på mina bilder (på samma sätt) och ser ut som en liten sötsur ”tweenie”. Jag tänkte faktiskt på just detta häromdagen att det finns väldigt lite att läsa om barn i mellanåldern 7-12. när de blir tonåringar kan man ju i vissa fall få följa tonåringen själv via sociala medier… (eller kusiner, släktningar etc). Ja, balansgång helt klart.

    Men det blir ju även lite tomt när man följt ett barn (på distans via sociala medier) och sen så får man liksom inte veta mer. Menar inte dig och dina barn utan mer allmänt alla bloggvänners…

    Gilla

    1. Det är så konstigt att det finns så lite att läsa om tweenien. Vi får skriva en antologi tillsammans när ni närmar er tonåren 😉

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s